TEMAN
1: Allas lika värde
FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 inleds med ”Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter”.
En vacker beskrivning av något som borde vara självklart i varje civiliserat samhälle och används flitigt av politiker och i debatter.
Men hur ser det ut praktiken, när vi möts över kulturella, etniska, könsrelaterade gränser?
2: Jämställdhet och diskriminering
1979 fick Sverige sin första jämställdhetslag som upphörde att gälla när den nya diskrimineringslagen trädde i kraft den 1 januari 2009.
Så lagen är på plats – men efterlevs den, och hur tolkas de olika begreppen och gränsdragningen mellan rätt och fel?
I vardagen – i alla situationer där ålder, kön, sexualitet, etnicitet, funktionsvariation eller religion är irrelevanta.
3: Mobbning
Mobbning, psykisk och fysisk är något som har drabbat och sårat många – i skolan, inom idrotten, bland kollegor, på arbetsplatsen.
Det bryter sakta men säkert ner den starkaste och sårar oftast mer än hugg och slag.
Statistik från Arbetsmiljöverket visar att nio procent av alla svenskar har blivit utsatta för vuxenmobbning på sina arbetsplatser.
Hur upptäcker vi mobbning, hur reagerar vi när vi ser det, och vad ska vi göra då?
4: Mental och verbal hygien
”Hel och ren” hör man ibland på frågan om hur man ska gå till jobbintervjun eller hur man ska se ut på arbetsplatsen.
Men hur har vi det med vårt språkbruk, våra tankar och vårt tyckande om andra.
Är det ok att baktala, sprida rykten, svära och använda könsord lite hur som helst och när som helst? Naturligtvis inte!
Det som för den ene är lite grov jargong upplevs som obehaglig och kränkande för en annan.
5: Effektiv feedback
Hur kan man prata om svåra ämnen eller kanske ett beteende man inte förstår? Utan att situationen förvärras.
Det finns en bra form för att ge feedback som kallas för Jag-budskap. Det kallas så för att den som tar upp ett problem utgår från sig själv, sina upplevelser och ger feedback i jag-form.
Nyckelorden är Beteende – Känsla – Konsekvens.
Syftet är att på kort tid nå fram till en vänskaplig, respektfull och lösningsfokuserad dialog.
6: Sexuella kränkningar och övergrepp
Självklart är inga sexuella kränkningar eller övergrepp ok, och i högsta grad kriminella.
Men var går gränsen mellan en flirt och en sexuell kränkning?
Hur definierar man ett övergrepp?
Hur ska man göra om man blir utsatt?
Vad säger lagen, och hur tolkas den.
7: Kan man skämta om allt med alla, i alla sammanhang?
Det som upplevs som lite rå, men kul i ett sammanhang upplevs som kränkande, i ett annat.
Lyteskomik, bimbovitsar eller skämt som handlar om etnicitet eller sex handlar ofta om ingrodda strukturer och normer som de flesta av oss är uppväxta med
– men är det ok för det?
8: Att säga ifrån
Det är lättare sagt än gjort att spänna blicken i någon och säga ”Nu har du gått för långt”, eller som vittne gå fram och säga ifrån när någon som inte ”orkar” göra det själv.
Först (ibland långt) efteråt tänker vi ”Varför sa jag inget, varför gjorde jag inget?”.
Vi måste tänka igenom och lära oss strategier att säga ifrån.
För egen del, och för andra som inte vågar eller törs.
9: Personligt och privat
Här handlar det inte om lagar och förordningar vi kan följa, men likväl måste vi i kommunikationen hitta den tunna röda linjen mellan det offentliga och det privata.
Samtidigt som vi måste värna det goda samtalet människor emellan. Vi är olika, med olika personligheter som måste lära sig att mötas och samverka på jobbet.
Utanför gränsen för det privata.
10: Kultur och kommunikation
Kultur är den kommunikation som försiggår i ett samhälle vid en viss tid och på ett visst ställe. Kultur är kommunikation och kommunikation är kultur.
Dessa två entiteter är oskiljaktiga. Oavsett om det handlar om människor från olika håll i världen eller i alla de subkulturer Sveriges befolkning består av.
Vi blir till för varandra i kommunikationen med varandra.